Tandoperation, jetlag och nyår - tjoho!

Nu är vi tillbaka hemma igen efter två härliga veckor i Sverige. Jag kom tillbaka till verkligheten redan dagen efter eftersom jag hade en planerad visdomstands operation. Jag har inte dragit ut någon visdomstand i Sverige, men jag tror att det skiljer sig lite. I förebyggande syfte får man penicillin. I tandläkarstolen fick jag en spruta som inom 30 sekunder fick mig att somna, 30 minuter senare vaknade jag upp och mina två visdomständer var borta. Med risk för att bli tjatig, detta landet är så bekvämt!

Nu blir det till att knapra lite ipren, få ordning på jetlagen och fira in det nya året. Gott nytt år, alla!!! Jag hoppas att vi alla får ett härligt, roligt och lyckligt 2012!

Sweden

Vi lever i två världar. Jag vet inte om jag kan beskriva det i ord, men det är verkligen två helt olika världar. Det är fantastiskt att vara del av dessa två världar, men jag trodde nog inte att Sverige och Usa skulle skilja sig så mycket som det faktiskt gör. Det är lite av ett mentalt kaos att resa hem. Eller att resa hemifrån och hem. Alla intryck jämförs med Usa, vad är bra, vad är dåligt, vad har jag saknat, vad har jag inte alls saknat. Alla faktorer har såklart olika värde och det tar ett par dagar innan jag är hemma på riktigt. Jag kan inte blanda världarna, bara försöka att smälta in i den värld där jag just nu är.

Ett par dagar efter att jetlagen lagt sig gjorde jag några ärenden i Göteborg. I den service tätaste delen av stan. Det tog inte lång stund förrän jag var helt i chock. Jag bar på en bäbis i bilstol, en stor väska på axeln och stod helt förstummad och tittade på hur 4 personer knödde sig före in genom den dörren som jag försökte öppna. Fortfarande oförmögen att öppna dörren stod jag och tittade på deras ryggtavlor när dom fortsatte mot hissarna. I de följande tre butikerna mötte jag kassörskor som inte ens bemötte mig med ett leende. Hade jag bara extrem otur, eller varför ler man inte i Sverige?

Mitt nästa ärende var till mataffären, fortfarande med bäbis i bilstol och väska på axeln. I kön till kassan blev jag erbjuden att gå före ett äldre par som handlade betydligt fler saker än mig. Jag sken upp som en sol och tackade så väldigt mycket för den snälla gesten. När jag betalat hörde jag den amerikanska "lilla hjälpredan" på min axel säga "säg tack igen och önska dom en trevlig dag". Men innan den amerikanska lilla hjälpredan hade pratat klart hörde jag den svenska hjälpredan på andra axeln säga "men herregud nej, det kan du ju inte göra, dom kan ju tro att du är hög på något om du önskar dom en trevlig dag. Du känner dom ju inte och dessutom har du ju redan sagt tack en gång"

Det var nog tur att sveriges underbara natur gav mig en paus i mitt totala tankekaos. En kopp termoskaffe på bar backe till ljudet av en motorsåg som fällde ett av träden som vinden försökt meja ner. En promenad till affären. Alla dekorerade fönsterbrädor och mönstrade tapeter jag inte sett sedan sist. Alla mysiga stunder med familj och vänner. Det är få förunnat att vara en del av två världar.

Svenskt julbord - på amerikanska råvaror

Vi laddade hela förra veckan inför julfesten med våra amerikanska vänner, här skulle minsann visas hur en sill sköljs ner. Eftersom IKEA har beslutat att bara sälja mat från sin egna serie har jag mer eller mindre bestämt mig för att bojkotta den affären (Grrr). Det svenska är inte en burk med sill, det är en burk med Abbas sill. Det svenska är heller inte en chokladkaka, det är en Marabou chokladkaka.

Så med amerikanska råvaror gjorde vi både sill och nubbe. Jag måste erkänna att mina förväntningar var ganska låga på huruvida gästerna över huvud taget ville smaka på rå fisk eller inte. Kanske var det just därför blev det en glad överraskning att det mesta gick åt. Amerikaner är kända för att sprida komplimanger högt och lågt, vilket inte var ett undantag denna gång. Sant eller inte, så åt dom med glada miner, tog om, åt mera, svalde ner och skrattade. Sköljde lite till och skrattade ännu mer.

Fast innan det, någon gång under förminglet med glögg och pepparkaka med mögelost och fikonchutney kom just frågan jag väntat på. Fast den ställdes inte på det sätt jag väntat mig. Såhär löd den:

-"Bor det många judar i Sverige?"

Jag förstod direkt varför frågan kom och tittade på min adventsljusstake. Jag förklarade att adventsljusstaken inte hade med judendommen att göra, men förstod varför dom trodde det. Nu kommer det roliga, nästan alla här har läst Stieg Larssons böcker om Lisbeth Salander. Några har även sett de svenska filmerna och därför har dom också en bild av Sverige och svenskar. En del av filmen utspelar sig under juletid och det lyser adventsljusstakar i praktiskt taget alla fönster, morden eller hatet i filmen är delvis kopplat till judendommen och folk röker och dricker kaffe hela tiden. Nu måste jag kanske förtydliga att dom inte på något sätt tror att svenska är judefientliga, inte alls. Däremot kopplade dom de 7 armade fönsterdekorationerna till den religonen.

Det blev en lång utläggning om adventsljusstaken, utan att berätta om varför vi har den. Ingen av mina läsare verkar veta och heller inte jag. Så nu fuskar jag och googlar...

...jag vet inte vad jag skriva. Det känns nästan som att adventsljusstaken (fortfarande den elektriska) blivit en tradition av en slump. Den första elekriska adventsljusstaken, värlens första, skapades av Oskar Andersson 1934. Philips snodde i princip hans idé och började massproducera adventsljusstaken för att lysa upp vintermörkret. Handeln hjälpte sedan till att marknadsföra den inför varje års julskyltning. Ja, roligare än så var det tyvärr inte, enligt min tolkning. Fast inte mindre mysigt för det.

Varm choklad - på en pinne

Förra vecka fick jag ett provexemplar på "varm choklad - på en pinne" av en vän. Jag blev heltänd på idén och hade första satsen klar redan nästa dag. En sats choklad fudge och en sats vanilj marshmallows, skurna i kuber och träda på en pinne. Pinnen stoppas i en kopp med varm mjölk och "tada" har man en underbart god choklad. Att vara kreativ måste ju inte nödvändigtvis innebära att man kommer på allt själv...

Detta kommer bli årets små julpresenter till fröknar, scoutledare, kompisar etc.

Advent

Var sitter julstämningen? I lukten av sterinljus, i en amaryllislök eller i stöket av ett pepparkaksbak? Eller kanske i snöflingorna som lyser med sin frånvaro? Jag har inte riktigt hittat den i år, inte ännu. Förberedelserna är dock i full gång, lite tidigare än vanligt. Vi ska nämligen bjuda ett gäng amerikaner på svenskt julbord! Skinkan ligger sedan en vecka i saltlake, har i år provat att spruta in saltlaken för att skynda på rimningen. Sillen är inlagd, pepparkakorna bakade och adventsljusstaken lyser i köksfönstret. Den enda i hela området.

När man flyttar utomlands ställs traditionerna på sin spets. Vissa blir viktigare än dom tidigare varit och vissa blir rentav bortglömda. Man får anstränga sig lite mer för att bevara dom, inte bara följa strömmen. Eftersom eluttagen är annorlunda här tog vi inte ens med oss våra adventsljusstakar, men tack vare IKEA kunde vi köpa en. Det är om adventsljusstaken detta inlägget ska handla om. På fredag kommer gästerna och jag är alldeles övertygad om att dom kommer att ha frågor om den. Inte helt omöjligt kommer dom tro att den har med judendommen att göra, men sina sju ljus. Nu behöver jag lite hjälp! Tänker ni på varför ni sätter upp Era adventsljusstakar? Varför gör vi det? Vad symboliserar den? 5 eller 7 ljus? Eller varför är det inte 4, för de 4 advents söndagarna? Jag hade såklart kunnat googla om detta, men då hade jag inte gett er en tankeställare om varför ni har ett antal adventsljusstakar i fönstren. För visst har ni väl det?!

Oj då,vad tokigt det kan bli

Att som 3 åring lära sig ett språk kan vara lite komplicerat, lägg där till ytterligare ett språk och det det blir ännu tokigare.

-kan du "givva" mig mjölken?
-jag inte tell dig
-jag inte vet inte det
-nu kommer "postmannen"
-pappa, pappa, jag svimmade! (nyss hemkommen från simskolan)

...och till 10:35 kaffet blev det....

...red velvet cupcakes med cream cheese frosting.

Hi hat - vilket hit!

När en baktok möter en annan kan man tänka sig att mjölet ryker. Veckan summerad var det nog mer snack om (och inköp av...) strössel och bakformar än verklig verkstad, men lite bakat blev det i alla fall....

"Hi hat cupcakes" från recept av Leila Lindholm.

Happy Halloween!

Nu har vi firat Halloween i dagarna fem. Parad på preschool och i skolan, pumpadekoration och hölass åkning i parken, trick or treat på köpcentrat och i bostadsområdet. Lite uttjatat kanske, men barnen var eld och lågor. Två av dagarna deltog barnen i tävlingar om bästa kostym, och både spindeln och cupcaken tog hem priser i respektive ålderskategori. Gissa om mammorna blev stolta!

Imse vimse spindel

Preschool bjuder på många roliga pysseltips. Varje vecka eller månad har ett tema och varje dag ett nytt pysselprojekt. Ofta är det förberett med färdigklippta bitar och ibland lite för komplicerat eller avancerat för en 3 åring. Syftet med pysselprojektet är inte att vara kreativ utan att lära sig följa en instruktion.

Denna vecka är temat, inte helt oväntat, spindlar. Men inte vilka spindlar som helst, utan värdens sötaste spindlar. Tro det eller ej men dom är gjorda av rakskum, färg och lim! Tyckte idén var så rolig att jag måste dela med mig. Blanda ihop skum (fördelaktigen utan parfym...), lim och lite färg och klicka blandningen på vaxat papper. Stoppa i 8 klippta och böjda piprensare och sätt på ögon. Ytan blir lite "skinlik" och spindeln är ganska ömtålig.

Denna blandning måste ju vara rolig att använda till snö, snögubbar, kycklingar och vad än fantasin kommer på.

Dumma mamma

Mellansystern I är väldigt hjälpsam med blöjbyten och vill inte gärna missa en senapsgul bajsblöja. Till åldern (och kanske även arvet...) hör att om det inte går hennes väg rasar världen samman. Härom dagen bytte jag "den lilla gula" utan hennes hjälp och hon blev väldigt arg på mig (!). Såhär löd det;

(I); -dumma mamma!
(jag); -så får man inte säga

en kort paus....
(I); vad heter dumma mamma på engelska?

Egentligen skulle jag blivit ganska arg, jag gör mitt yttersta och vill inte gärna höra dom säga dumma mamma. Men nu fick jag i stället försöka hålla mig för skratt. Det var ju trots allt en ganska smart och genomtänkt fråga. Underbara små liv!

Man lär så länge man lever

Man lär så länge man lever. Man lär sig än mer om man sätter sig i lite obekväma situationer där man redan innan vet att man inte riktigt behärskar situationen (läs språket). Jag är på jakt efter en cykel. Jag är inte speciellt intresserad av cykeln i sig, bryr mig mer om utseendet än utrustningen och hade nog varit ganska vilsen även i en svensk cykelaffär. Idag tog jag steget in i den lokala cykelaffären och tänkte "jag vet verkligen inte vart jag ska börja".

Från helt vilsen i djungeln har jag orienterat mig fram till kanske 5 olika modeller. På vägen lärde jag några nya ord; hydraulic disc brake, suspension or ridgid fork, rims, hubs, derailleur etc.

Systrar

Några kort på systrarna från idag. Stora tjejen var i skolan så istället för ett dagsfärskt kort på henne blev det istället ett där hon är lika gammal som minstingen. Visst är dom lite lika!


t.v. F juli 2005 t.h. J oktober 2011

I showar och försöker få all uppmärksamhet när jag fotar J, som med hjälp av lite kuddar sitter upp!

Chicago marathon

Chicago Marathon bjöd ännu ett år på underbart sommarväder. J tangerade förra årets tid sånär som på 16 sekunder. E gjorde sitt första marathon och vi var såklart mäkta stolta över henne när hon kom i mål.

En av rubrikerna från årets marathon var att sista löpare i mål var 91 år. Men den största rubriken var nog ändå den 39 veckor gravida kvinna som sprang och födde en flicka 7 timmar senare...vet inte om jag ska bli imponerad eller bara tycka att hon var dum?!

Huset fullt!

Imorgon är det Chicago Marathon och man kan tro att J har flugit in hans personliga hejarklack, och den går inte av för hackor vill jag lova! Förra året var min kompis E här och hejade på J när han sprang - blev så inspirerad att hon anmälde sig och kom tillbaka i år för att springa själv!!! Respekt!


På Marathon Expo i Chicago laddar J och E inför morgondagens lopp. J blir som enda löpare intervjuad av nbc5! (...fast i verkligheten var det bara A som ville vara lite rolig, så han gick fram till nbc´s nyhetsreporter och frågade om hon ville ställa upp på ett fejkat kort, där det ser ut som J blir intervjuad, LOL).



Utanför Apple store på Michigan Avenue hedras grundaren Steve Jobs bortgång med massa post-It lappar. På marken ligger det blommor och bitna äpplen som en sista hälsning.

Med en rågad skopa överskottsenergi dansar och showar Frk I fram på Michigan Avenue.

Utanför Cheesecake factory sitter vi och njuter av ett underbart höstväder och cheesecake förståss.

Foto: A.Blomgren

12 är fler än 5

Många av våra besök ser hamburgare och donuts som det absolut mest amerikanska, och förmodligen har dom rätt. Trots en del "söta laster" är jag inte någon stor fan av donuts, men vad gör man inte för sina gäster...

...jo, man kör förbi Dunkin´ Donuts på väg hem. Med bilen full i barn stannar man inte gärna bilen och går in, utan man kör drive thru, vevar ner rutan och säger "5 donuts please". Vad man inte förväntar sig är att mannen bakom microfonen pratar omkull en och föreslår ett dussin donuts för ett mycket bättre pris. Jag tänker, ett dussin är väl inte i närheten av 5? Men kanske kan man bjuda sina gäster även imorgon, dom är ju inte i Usa varje dag. Så ut från drive thru kör jag iväg med 12 donuts, vart gick det fel? Jag skulle ju bara ha 5.......

Vi smyger nerför trappan...

...trippar över golvet, gläntar på dörren till gästrummet, smyger sakta in, hoppar upp i sängen och väcker farmor och farfar!!! Barnen njuter i fulla drag av att ha farmor och farfar här på besök. Jag vet inte vart tiden tar vägen när man har besök? Man gör saker hela tiden, men hinner inte hälften av det man brukar. Fast kaffet smakar på något sätt bättre när man har sällskap.

I sorlet av alla försökte Frk I en dag få farfars uppmärksamhet. Han hörde inte vad hon sa, varpå hon vände på klacken och gick. En kort stund senare kom hon tillbaka - med farfars hörapparat. LOL.

Parcel pickup

I två års tid har jag tackat nej till parcel pickup när jag varit och handlat. Som den helsvenska mamma jag är så "inte behöver jag väl någon hjälp". Varför ska vi svenskar vara så himlans duktiga jämt?

I den livsmedelsaffär som jag handlar i har dom många smarta finesser. Till och börja med är kundvagnarna (som ser ut som helt vanliga kundvagnar) gjorda så att man kan fälla ner hela främre kortsidan. Väl framme vid kassan "dockar" man kundvagnen och kassörskan tar varorna direkt från vagnen. I andra änden av kassadisken står ytterigare en personal som packar ner varorna till mig och ställer dom bruna handtagslösa papperspåsarna i en ny kundvagn. Lagom till betalningen frågar kassörskan (om man har barn med sig) om man vill ha parcel pickup. Det innebär att dom även bär ut varorna åt en, utan extra kostnad. Förra veckan hade jag en bebis i Baby Björnen och en för dagen helt vanligt energisk 3 åring med mig och jag tänkte att "ja, varför inte?" Så när sista varan var scannad och betald, långt innan dom hade packat klart, gick jag ut till bilen med barnen, spände fast dom och körde fram bilen till entrén. Där stod två killar ur personalen med min överfulla kundvagn, kontrollerade koden på mitt kvitto och öppnade sedan baggageluckan och lastade bilen. Själv satt jag kvar bakom ratten...i detta så bekväma land.

Nästa lördag

Just nu är det mycket "nästa lördag" om man frågar I,

Jag: -"vill du ha lite brocolli"
I: -"nästa lördag"

Jag: -"kan jag få en godnattpuss?"
I: -"nästa lördag"

Jag: -"kan du hjälpa mig med..."
I: -"nästa lördag"

Pappa bestämde inte innan heller...

"majaton"

Idag deltog F och I i en lokal springtävling, 1 mile (1,6km). Starten gick 7,30 så vi fick offra en sovmorgon, men vad är väl det när döttrarna vill gå i pappas fotspår? Inför starten började F bli lite nervös, men det var inte förrän halvvägs in i loppet som jag förstod varför. Hon hade rampfeber! I sprang som om hon hade en godispåse hängande framför sig, medans F mest försökte gömma sig bakom pappa. Efter genomfört lopp fanns det bananer, sportdryck och glass till alla duktiga löpare. Fest!



I mål på 11 minuter.

3 veckor går fort

Nu har mormor varit här i tre veckor och tiden har bara sprungit iväg.

 

 

Nu återstår utmaningen att återgå till en vardag där frukosten blir avdukad innan det är dax för lunch...

När blev du så stor?

Denna veckan var det dags för I att börja preschool.

Preschool kan man tidigast börja i när man fyllt 3 år och i den åldersgruppen är det 2 dagar i veckan i 2 timmar. Det är en mer styrd verksamhet än förskolan i Sverige och redan första veckan börjas det "undervisas" bokstäver, former och färger.

Mormor på besök!!!

Ända sedan i januari har vi väntat på den 16 augusti, då mormor kommer. Lite försenade till flygplatsen stod vi och väntade utanför bagageutlämningen - och väntade - och väntade, men ingen mormor kom. Det var tur att vi inte visste vad hon hade i väskan för då hade vi trott att hon fastnat i tullen. Istället var det 200 kinesiska studenter som fastnade i tullen och skapade lång kö efter sig. Väl genom tullen kom så äntligen mormor - med sina väskor.

Inga namn nämnda men strax efter mormor kommit in genom dörren stod det en skokartong på köksbordet. Ecco sandalerna var utbytta och istället låg där färska gyllengula kantareller. Undrar om vederbörande insåg vilken risk hon tog och undrar om hon var nervös när knarkhunden gick och nosade bland alla väskorna?!

Risken som togs var inget mot den eufori vi befann oss i när vi dagen efter åt smörstekta kantareller med vitt vin!

Första klass

Igår började F första klass. Med noga utvalda kläder och välpackad ryggsäck var det en lite nervös och förväntansfull tjej som väntade på bussen. Proceduren skiljde sig visserligen inte från Kindergarten, men det väntade en ny fröken, ett nytt klassrum och nya klasskamrater. Dessutom är skoldagen nu 6 timmar lång med lunchrast och utomhus rast.

Det är en ganska strikt miljö i skolan. Barnen förväntas ta eget ansvar för sina saker och handlingar, respektera varandra och särskilt de vuxna, följa regler och anvisningar. Lunchen kan antingen tas med hemifrån eller köpas i skolan. Det finns en policy inom skoldistriktet för nyttig mat, men bristen är att de onyttiga alternativen fortfarande finns kvar. Vad tror ni en 6 åring (eller äldre barn också för den delen) väljer mellan: äppleklyftor eller kaka, mjölk eller chokladmjölk, gröna bönor eller pommes frittes?

Efter skolan var det en jublande glad tjej som hoppade av bussen och ropade "I love first grade!"