Tandoperation, jetlag och nyår - tjoho!

Nu är vi tillbaka hemma igen efter två härliga veckor i Sverige. Jag kom tillbaka till verkligheten redan dagen efter eftersom jag hade en planerad visdomstands operation. Jag har inte dragit ut någon visdomstand i Sverige, men jag tror att det skiljer sig lite. I förebyggande syfte får man penicillin. I tandläkarstolen fick jag en spruta som inom 30 sekunder fick mig att somna, 30 minuter senare vaknade jag upp och mina två visdomständer var borta. Med risk för att bli tjatig, detta landet är så bekvämt!

Nu blir det till att knapra lite ipren, få ordning på jetlagen och fira in det nya året. Gott nytt år, alla!!! Jag hoppas att vi alla får ett härligt, roligt och lyckligt 2012!

Sweden

Vi lever i två världar. Jag vet inte om jag kan beskriva det i ord, men det är verkligen två helt olika världar. Det är fantastiskt att vara del av dessa två världar, men jag trodde nog inte att Sverige och Usa skulle skilja sig så mycket som det faktiskt gör. Det är lite av ett mentalt kaos att resa hem. Eller att resa hemifrån och hem. Alla intryck jämförs med Usa, vad är bra, vad är dåligt, vad har jag saknat, vad har jag inte alls saknat. Alla faktorer har såklart olika värde och det tar ett par dagar innan jag är hemma på riktigt. Jag kan inte blanda världarna, bara försöka att smälta in i den värld där jag just nu är.

Ett par dagar efter att jetlagen lagt sig gjorde jag några ärenden i Göteborg. I den service tätaste delen av stan. Det tog inte lång stund förrän jag var helt i chock. Jag bar på en bäbis i bilstol, en stor väska på axeln och stod helt förstummad och tittade på hur 4 personer knödde sig före in genom den dörren som jag försökte öppna. Fortfarande oförmögen att öppna dörren stod jag och tittade på deras ryggtavlor när dom fortsatte mot hissarna. I de följande tre butikerna mötte jag kassörskor som inte ens bemötte mig med ett leende. Hade jag bara extrem otur, eller varför ler man inte i Sverige?

Mitt nästa ärende var till mataffären, fortfarande med bäbis i bilstol och väska på axeln. I kön till kassan blev jag erbjuden att gå före ett äldre par som handlade betydligt fler saker än mig. Jag sken upp som en sol och tackade så väldigt mycket för den snälla gesten. När jag betalat hörde jag den amerikanska "lilla hjälpredan" på min axel säga "säg tack igen och önska dom en trevlig dag". Men innan den amerikanska lilla hjälpredan hade pratat klart hörde jag den svenska hjälpredan på andra axeln säga "men herregud nej, det kan du ju inte göra, dom kan ju tro att du är hög på något om du önskar dom en trevlig dag. Du känner dom ju inte och dessutom har du ju redan sagt tack en gång"

Det var nog tur att sveriges underbara natur gav mig en paus i mitt totala tankekaos. En kopp termoskaffe på bar backe till ljudet av en motorsåg som fällde ett av träden som vinden försökt meja ner. En promenad till affären. Alla dekorerade fönsterbrädor och mönstrade tapeter jag inte sett sedan sist. Alla mysiga stunder med familj och vänner. Det är få förunnat att vara en del av två världar.

Svenskt julbord - på amerikanska råvaror

Vi laddade hela förra veckan inför julfesten med våra amerikanska vänner, här skulle minsann visas hur en sill sköljs ner. Eftersom IKEA har beslutat att bara sälja mat från sin egna serie har jag mer eller mindre bestämt mig för att bojkotta den affären (Grrr). Det svenska är inte en burk med sill, det är en burk med Abbas sill. Det svenska är heller inte en chokladkaka, det är en Marabou chokladkaka.

Så med amerikanska råvaror gjorde vi både sill och nubbe. Jag måste erkänna att mina förväntningar var ganska låga på huruvida gästerna över huvud taget ville smaka på rå fisk eller inte. Kanske var det just därför blev det en glad överraskning att det mesta gick åt. Amerikaner är kända för att sprida komplimanger högt och lågt, vilket inte var ett undantag denna gång. Sant eller inte, så åt dom med glada miner, tog om, åt mera, svalde ner och skrattade. Sköljde lite till och skrattade ännu mer.

Fast innan det, någon gång under förminglet med glögg och pepparkaka med mögelost och fikonchutney kom just frågan jag väntat på. Fast den ställdes inte på det sätt jag väntat mig. Såhär löd den:

-"Bor det många judar i Sverige?"

Jag förstod direkt varför frågan kom och tittade på min adventsljusstake. Jag förklarade att adventsljusstaken inte hade med judendommen att göra, men förstod varför dom trodde det. Nu kommer det roliga, nästan alla här har läst Stieg Larssons böcker om Lisbeth Salander. Några har även sett de svenska filmerna och därför har dom också en bild av Sverige och svenskar. En del av filmen utspelar sig under juletid och det lyser adventsljusstakar i praktiskt taget alla fönster, morden eller hatet i filmen är delvis kopplat till judendommen och folk röker och dricker kaffe hela tiden. Nu måste jag kanske förtydliga att dom inte på något sätt tror att svenska är judefientliga, inte alls. Däremot kopplade dom de 7 armade fönsterdekorationerna till den religonen.

Det blev en lång utläggning om adventsljusstaken, utan att berätta om varför vi har den. Ingen av mina läsare verkar veta och heller inte jag. Så nu fuskar jag och googlar...

...jag vet inte vad jag skriva. Det känns nästan som att adventsljusstaken (fortfarande den elektriska) blivit en tradition av en slump. Den första elekriska adventsljusstaken, värlens första, skapades av Oskar Andersson 1934. Philips snodde i princip hans idé och började massproducera adventsljusstaken för att lysa upp vintermörkret. Handeln hjälpte sedan till att marknadsföra den inför varje års julskyltning. Ja, roligare än så var det tyvärr inte, enligt min tolkning. Fast inte mindre mysigt för det.

Varm choklad - på en pinne

Förra vecka fick jag ett provexemplar på "varm choklad - på en pinne" av en vän. Jag blev heltänd på idén och hade första satsen klar redan nästa dag. En sats choklad fudge och en sats vanilj marshmallows, skurna i kuber och träda på en pinne. Pinnen stoppas i en kopp med varm mjölk och "tada" har man en underbart god choklad. Att vara kreativ måste ju inte nödvändigtvis innebära att man kommer på allt själv...

Detta kommer bli årets små julpresenter till fröknar, scoutledare, kompisar etc.