"majaton"

Idag deltog F och I i en lokal springtävling, 1 mile (1,6km). Starten gick 7,30 så vi fick offra en sovmorgon, men vad är väl det när döttrarna vill gå i pappas fotspår? Inför starten började F bli lite nervös, men det var inte förrän halvvägs in i loppet som jag förstod varför. Hon hade rampfeber! I sprang som om hon hade en godispåse hängande framför sig, medans F mest försökte gömma sig bakom pappa. Efter genomfört lopp fanns det bananer, sportdryck och glass till alla duktiga löpare. Fest!



I mål på 11 minuter.

3 veckor går fort

Nu har mormor varit här i tre veckor och tiden har bara sprungit iväg.

 

 

Nu återstår utmaningen att återgå till en vardag där frukosten blir avdukad innan det är dax för lunch...

När blev du så stor?

Denna veckan var det dags för I att börja preschool.

Preschool kan man tidigast börja i när man fyllt 3 år och i den åldersgruppen är det 2 dagar i veckan i 2 timmar. Det är en mer styrd verksamhet än förskolan i Sverige och redan första veckan börjas det "undervisas" bokstäver, former och färger.

Mormor på besök!!!

Ända sedan i januari har vi väntat på den 16 augusti, då mormor kommer. Lite försenade till flygplatsen stod vi och väntade utanför bagageutlämningen - och väntade - och väntade, men ingen mormor kom. Det var tur att vi inte visste vad hon hade i väskan för då hade vi trott att hon fastnat i tullen. Istället var det 200 kinesiska studenter som fastnade i tullen och skapade lång kö efter sig. Väl genom tullen kom så äntligen mormor - med sina väskor.

Inga namn nämnda men strax efter mormor kommit in genom dörren stod det en skokartong på köksbordet. Ecco sandalerna var utbytta och istället låg där färska gyllengula kantareller. Undrar om vederbörande insåg vilken risk hon tog och undrar om hon var nervös när knarkhunden gick och nosade bland alla väskorna?!

Risken som togs var inget mot den eufori vi befann oss i när vi dagen efter åt smörstekta kantareller med vitt vin!

Första klass

Igår började F första klass. Med noga utvalda kläder och välpackad ryggsäck var det en lite nervös och förväntansfull tjej som väntade på bussen. Proceduren skiljde sig visserligen inte från Kindergarten, men det väntade en ny fröken, ett nytt klassrum och nya klasskamrater. Dessutom är skoldagen nu 6 timmar lång med lunchrast och utomhus rast.

Det är en ganska strikt miljö i skolan. Barnen förväntas ta eget ansvar för sina saker och handlingar, respektera varandra och särskilt de vuxna, följa regler och anvisningar. Lunchen kan antingen tas med hemifrån eller köpas i skolan. Det finns en policy inom skoldistriktet för nyttig mat, men bristen är att de onyttiga alternativen fortfarande finns kvar. Vad tror ni en 6 åring (eller äldre barn också för den delen) väljer mellan: äppleklyftor eller kaka, mjölk eller chokladmjölk, gröna bönor eller pommes frittes?

Efter skolan var det en jublande glad tjej som hoppade av bussen och ropade "I love first grade!"

Fotboja

Visst har ni hört om Hollywood kändisar som fått fotboja efter att ha gjort något olagligt?! Vår lilla tjej har redan haft sin första (och förhoppningsvis sista) fotboja. Direkt efter födseln sätts ID band och GPS mottagare runt barnets vrist. Det senare för att inte någon ska kunna ta bebisarna från BB, som är en öppen avdelning. Det är inte helt ovanligt att halva släkten är med på förlossningen, vilket gör att det kommer och går folk lite hur som helst. Även medans man ligger på mamma/barn avdelninge är det öppet för besökare (över 6år om man inte är systkon) dygnet runt.

En amerikansk prinsessa

Nu är hon äntligen här, familjens tredje prinsessa, som vi väntat!!!

Medans barnen låg och sov smet vi iväg till sjukhuset, efter att vattnet hade gått. Våra underbara grannar "a la bonusgrandma/pa" passade dom blivande storasystrarna. Vi hade nog förväntat oss att ringa hem ganska snart, men bebisen i magen bestämde sig för att vara lite bekväm ett tag till. Efter 5 timmar av "det händer absolut ingenting" satte dom värkstimulerande dropp och snart därefter slängde jag min ambition att föda tredje barnet utan smärtlindring så långt jag kunde. Epidural - kom hit!

Här kommer den stora skillnaden med sverige, för visst säger man väl att epidural inte tar bort smärtan av krystvärkar?! Det gör den visst det! Jag födde barn helt utan smärta. Jag hörde detta av en vän (P) förra året och tänkte att "hon måste fortfarande vara i ett lyckorus, som säger att det inte gjorde ont". Jag befinner mig visserligen i ett enormt lyckorus, men tillräckligt nära verkligheten för att veta att hon hade rätt.