Skolan

En gång i månaden är jag frökens hjälpreda. Jag parkerar på skolans parkering, ringer på och väntar tills dörren låses upp. Ja, det är låst. Ingen får komma in som inte har där att göra. Jag anmäler mig i receptionen genom att skriva upp mitt namn och till vilken klass jag ska gå. Sedan börjar det roliga. Känns nästan som att jag kommer dit och spionerar lite, ser en liten glimt av min dotters liv i skolan. Inser att det bara är en glimt, men jag tar det jag får. Öppnar dörren till klassrummet och kan inte med ljudets hjälp avgöra om dörren är öppen eller inte, det är knäpp tyst. Där inne sitter 30 7-åringar och jobbar med sina uppgifter. Mina uppgifter som frökens hjälpreda varierar från att spela spel med en liten grupp av barn, lyssna när ett och ett barn läser högt för mig till att kopiera och se till att veckans informationsblad kommer med hem. När jag är klar säger Mrs S "What do we say to Mrs. Johansson for comming here?" och barnen svarar i samstämmig ton "Thank you Mrs. Johansson". Behöver jag säga att jag blir kär i var och en av dom små liven!?

Nu har nedräkningen inför sommarlovet börjat. Den började när det var lika många dagar kvar i skolan som bokstäver i alfabetet. Dessutom har dom planerat in en extra sak för varje återstående dag fram till sommarlovet. Idag var det att ta med sig en keps/hatt till skolan, igår fick dom äta lunch i klassrummet, en annan dag extra rast. Små enkla saker som blir något att se fram emot. Snart har vår äldsta tjej gått ur första klass! Än så länge blir hon stolt och glad när mamma kommer till skolan. Det gäller att passa på, tänk om de kommande 7 åren går lika snabbt...

Glest mellan inläggen

Jag vet inte ens om jag lever upp till "bloggare", lite för glest mellan inläggen för det. Jag har funderat på om jag ska sluta, eller kanske fortsätta. Idéen från början var att skriva om skillnader, upplevelser och likheter med att bo i ett annat land. Nu har vi snart bott här i tre år och jag börjar tycka att det mest amerikanska är helt normalt (kanske nåt att blogga om bara det?)

Sedan sist har vi hunnit med en semesterresa till San Francisco, denna underbara stad. Jag gjorde mig till och packade ner högklackat inför dopet, men tänkte inte på att 6cm höga klickar i en braaaant nerförsbacke upplevs som betydligt mer.

Veckan efter hade vi kalas för 7 åringen med tema "filmkväll". Utan det temat hade jag nog inte vågat bjuda in 23 tjejer...

Det är inte så lätt att hålla fast vid de svenska traditionerna när man bor utomlands. Det blir upp till mig, helt utan tryck från grannar, vänner, handel etc. I ärlighetens namn vet jag inte hur det hade upplevts om jag klädde ut barnen till påskkärringar och skickade runt dom hos grannarna. Tänk er själv! Men vi fick väldigt trevligt besök av en liten söt påskkärring, jätte kul! Påskafton blev istället på amerikanskt vis, med "äggjakt" (kul att det bara skiljer en bokstav för att jaga något helt annat...)

Påsktårtan 2012 blev ett nytt recept på en festligt gul citron cheesecake med apelsinfromage.

Mammas lilla hjälpreda, en sån tur annars hade jag inte hunnit hälften. (Hoppas ironin fann sin plats bakom varje liten bokstav i den meningen).

Nu tar hon trappen!

När mamma sa att jag klättrade uppför trappan vid 7,5 månaders ålder trodde jag henne inte. Men nu gör jag det...

Kanske var det prinsess skorna på tredje steget som lockade, men det skulle visa sig bara vara ett delmål.

Välling provning

Är välling något svenskt? Jag har så många gånger hört att man inte ger sina barn välling i USA. I hyllorna på affären hittar man istället något som kallas "formula". Det är intressant att jämföra hur vi ser på barnmat i Sverige och hur man ser på det i USA. Jag upplever att man ger "formula" och gröt i mycket större omfattning och längre upp i åldrarna än i sverige och när det kommer till mat är det vanligt med en puread grönsak även till en ganska stor bebis istället för i Sverige där vi gärna ger en puread "komplett" måltid som kött, potatis och grönsaker. Amerikanska mammor tycker ju liksom svenska mammor att dom gör det dom tror är bäst för barnen. Nu känner jag mig ju fortfarande väldigt svensk och köpte med mig svensk välling när vi var hemma i julas. För det är ju det bästa, eller hur ;)

I takt med att välling pulvret började ta slut tittade jag närmare på "formulan" i affären. Det är i stort sett likt välling, men så mycket mer komplicerat. Nestles välling innehåller få ingredienser och inga emulgeringsmedel. Av dom många olika "formula" jag har tittat på finns det inte en enda utan emulgeringsmedel och många har en lång innehållsförteckning, även exkl. alla vitaminer och mineraler. Så i en vilja att inte stoppa i mina barn mer skit än jag måste kom jag på tanken att göra egen välling. Fast att ställa sig och koka välling varje kväll passar mig inte och dessutom bör man ju ha vitaminberikade ingredienser till små växande bebisar. Så med orginalpaketet av svensk välling, samt inköpta ingredienser började jag provsmaka mig fram till en välling snarlik den jag hade. Flaskorna stod uppradade på bänken och jag smakade och spottade ungefär som på en whiskey provning. Till slut kom jag fram till dom rätta mängderna; 2,5 dl malda havregryn, 1,5 dl organiskt skummjölkspulver och knappt 1dl majs stärkelse.

Vilket kalas

Idag var mellantjejen på kalas hemma hos en klass kompis och inte vilket kalas som helst utan ett "zoo to you" kalas. Det innebär att istället för att bjuda in sina kompisar till zoo, så bjuder man hem zoo till sig. I som inte är så jätte glad i varken katter eller hundar satt längst fram(!). Djurskötaren hade alla djuren i burar i ett närliggande rum och kom in i vardagsrummet med ett i taget. Först en groda, sedan en fågel (som basade på golvet...), följt av kanin, räv, leguan, orm, spindel, tvättbjörn, ödla, sköldpadda, skunk och fler därtill som jag inte kommer ihåg. Fokuserade jag för mycket på att hon verkligen låste när hon la tillbaka den där spindeln? Jag var trots allt ganska stolt över mig själv som var kvar i samma rum, det är dock inte jag som tagit kortet

Tea party

Igår var vi på vårt första tea party. Tjejigare party får man nog leta efter, men så gulligt!!! Vi laddade hela förmiddagen och började med en plåt peanut butter cookies till värdinnan. Fru Graadskan gjorde dessa enormt söta knapp kakorna nyligen och jag kunde bara inte hålla mig från att kopiera dom. Tack för inspirationen, Fru G!


Så tillbaka till förberedelserna då. Det blev både nagellack och ögonskugga innan finklänningen åkte på. På kalaset satt 7 söta tjejer vid bordet och blev serverade snittar av oss mammor. Jag har nog aldrig sett dom sitta med så rak rygg, låtsandes vara "fina damer". Så gulligt!

Grattis i plural

"-Vi är kompisar jag och mormor" säger I om att fylla år på samma dag som mormor. Jag kommer ihåg när vi ringde mormor mitt i natten för 4 år sedan och sa grattis. Nyvaken han hon tänka "varför ringer ni mitt i natten för att grattulera mig" innan hon insåg vilken "födelsdagspresent" hon fått. Grattis till Er båda!!!

Den nyblivna 4 åringen gömde sig under täcket när vi till tonerna av "ja må du leva" öppnade dörren till hennes rum. Men efter lite pannkakor (mest grädde) blev det full fart resten av dagen. Presentöppning, firande på preschool, kalas för kompisarna, mera presentöppning, tårtrester med grannarna, och pizza till kvällsmat. Dagen avslutades med dans till hennes nya "kids pop cd". Favoriten är "Moves like Jagger" så till den grad att pappa utbröt "ta det lugnt med dom där höfterna!"

..och så var det ju tårtan då...Jag envisas ju med att ha inställningen "det kan ju inte vara så svårt" och bestämde mig för att göra en barbietårta. Jag menar, hur svårt kan det vara? En tårta, en barbie och vips, eller hur?! Det blev inte riktigt så. Tårtan var så hög och brant att fondanten (som jag använt hur många gånger som helst) tenderade att glida av, livet på klänningen gick sönder så brösten syntes och magen såg sådär degig och nyförlöst ut. Lappad och lagad, lätt lutande så var barbietårtan jätte god. Designen lägger jag bakom mig. Om någon mot förmodan blev inspirerad av det här inlägget vill jag rekommendera att klä tårtan med icing istället för fondant.