Jag vet inte ens om jag lever upp till "bloggare", lite för glest mellan inläggen för det. Jag har funderat på om jag ska sluta, eller kanske fortsätta. Idéen från början var att skriva om skillnader, upplevelser och likheter med att bo i ett annat land. Nu har vi snart bott här i tre år och jag börjar tycka att det mest amerikanska är helt normalt (kanske nåt att blogga om bara det?)
Sedan sist har vi hunnit med en semesterresa till San Francisco, denna underbara stad. Jag gjorde mig till och packade ner högklackat inför dopet, men tänkte inte på att 6cm höga klickar i en braaaant nerförsbacke upplevs som betydligt mer.
Veckan efter hade vi kalas för 7 åringen med tema "filmkväll". Utan det temat hade jag nog inte vågat bjuda in 23 tjejer...
Det är inte så lätt att hålla fast vid de svenska traditionerna när man bor utomlands. Det blir upp till mig, helt utan tryck från grannar, vänner, handel etc. I ärlighetens namn vet jag inte hur det hade upplevts om jag klädde ut barnen till påskkärringar och skickade runt dom hos grannarna. Tänk er själv! Men vi fick väldigt trevligt besök av en liten söt påskkärring, jätte kul! Påskafton blev istället på amerikanskt vis, med "äggjakt" (kul att det bara skiljer en bokstav för att jaga något helt annat...)
Påsktårtan 2012 blev ett nytt recept på en festligt gul citron cheesecake med apelsinfromage.
Mammas lilla hjälpreda, en sån tur annars hade jag inte hunnit hälften. (Hoppas ironin fann sin plats bakom varje liten bokstav i den meningen).
Inlägg
Mycket har hänt sedan sist! ;)
SvaraRaderaMen sluta för jösse namn inte att blogga! Dina inlägg är efterlängtade, hur tätt de än kommer!
Det blev ju superbra med biljetterna! Blev kalaset lyckat? Skulle tro det... ;)
Idag ska vi åka till Lerum. Tänkte oss ett besök på Vattenpalatset. Mys!
Håller med Camilla, sluta inte för guds skull. Det är jättemysigt att läsa dina inlägg och se alla fina bilder. Jag längtar efter dem hur sällan de än kommer. Kram på er /Zinita
SvaraRaderaHåller med! Roligt att läsa om hur ni har det "over there" och se era fina bilder.
SvaraRaderaTänk att ni har bott där i tre år och tycker att allt amerikanskt är normalt!? Vad den lilla tjejen har växt, hon är allt bra lik Jesper tycker jag.
Bilden från Julias dop på hela familjen är jätte fin! Sköt om er!
Kram Åsa Sunebo
Nä, sluta inte att skriva! Du skriver väl för din egen skull också? Tänk vilka minnen som blir kul att läsa om några år... :-)
SvaraRaderaNär det Amerikanska är normalt är det dags att flytta hem! = ) Fortsätt blogga men kom hem snart! KRAM Petra
SvaraRaderaDen där lilla J....hur söt som helst!!! :-)
SvaraRaderaHej där borta...
SvaraRaderaHur jag har hittat dig.
Jo jag har varit borta hos din mamma och pappa och fikat.
Vi har haft en supermysig stund.
Det var mamma som visade din blogg.
Nu måste jag berömma dig riktigt.
För det första så har du en superskön blogg en urhärlig familj med kanonsöta barn,
sen är du ju helt suverän på att sy baka och fixa till det hemma.
Nu kommer det som är pricken över i.
Jo att du är en sanslöst duktig fotograf.
Vilka fantastiska bilder du har tagit ifrån alla tillfällen på barnen mest.
Du är ju helbra på porträtt.
Ja du Josefin du är bara bäst.
Ha det riktigt gott och var rädd om er.Vi kanske syns när ni kommer hem Vem vet!
Kramizzzzar ifrån Lotta på Neptunusgatan.
Mysig helg förresten
Håller med alla föregående talare, sluta inte blogga, det är viktigt/mysigt/intressant att få migrationsperspektiv. Inga krav på många uppdateringar.
SvaraRaderaFaster Monika