Lilla fröken är ett stycke krutpaket som inte gärna sitter still. Jag har glömt att storasyster nästan var lika livlig i samma ålder, det kan man inte tro nu. Nu ser man ofta storasyster sittandes med pyssel, skrivböcker eller leker en lek med full inlevelse och koncentration. Då, speciellt då, passar lilla fröken på att retas. Oftast ganska harmlöst och uppmärksamhetssökande, men ibland lite hårdhänt. Vid ett av de senare tillfällena när jag faktiskt lyckades se bestämde jag mig för att ryta till på skarpen. Jag tog tag i henne och ställde henne framför mig, pekade förmanande med pekfingret och förklarade med arg röst att så gör man inte. Jag höll inte fast henne, så hon hade kunnat springa sin väg. Men inte hon. Nej, hon stod kvar stirrade mot mig, stängde ögonen , små log och stod blundande kvar tills jag var klar. Vad gör man?
tisdag 24 november 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hon är helt underbar!!
SvaraRaderaMan räknar till tio och försöker hålla sig för skratt...
SvaraRaderaTänker att hon kommer klara sig bra i livet?! = )
SvaraRaderaHar släkten åkt hem? KRAM Pi
Haha jag dööör hon är rolig hon!!
SvaraRadera