Mödravården i Usa och Sverige har antagligen lika många likheter som skillnader. Första delen av graviditeten är i stort sett samma med den enda skillnaden att man inte besöker en barnmorska utan en gynekolog. Besöken består av viktkoll, blodtryck, hjärtljud, etc. Ultraljud görs kring v. 18 och vanligtvis är det det enda ultraljudet. En stor del väljer att ta reda på barnets kön.
Oavsett om man tillhör en riskgrupp eller inte så görs ett diabetes test kring v.25 och ett strep B test (GBS) i v.35. Det senare är ett test man, i Usa, gjort i åtminstone 10 år. Tydligen är det ganska vanligt att man bär på bakterien utan att veta om det eller besväras av det och det är stor fara för barnet om det smittas vid förlossningen. Testas man positivt för Strep B i v.35 får man intravenöst antibiotika vid förlossningen. Detta var helt nytt för mig, är det någon som vet om man rutinmässigt gör detta test i Sverige?
De sista 4-5 veckorna av graviditeten går man på koll varje vecka, och i motsats till Sverige har man ett stort kontrollbehov av att veta hur man närmar sig förlossningen. Det görs därför gynundersökning varje vecka från och med v.35.
Vid senaste besöket sa min gynekolog lite i förbifarten; "-Ja, och om du vill ha bebisen tidigt så sätter jag igång dig tidigast i v. 39". Jag tror jag har sagt det förrut, Usa kan i mina ögon beskrivas med ett enda ord; Bekvämlighet! Det behöver inte nödvändigtvis innebära det bästa, det miljövänligaste eller det rätta - men det är bekvämt!
På den mottagningen jag går till finns 5 gynekologer. Jag har gått till en och samma, men även träffat de övriga 4 en gång. En av dessa kommer att vara på förlossningen när det är dax. Så för att svara på en av mina vänners fråga "ringer man sin egen doktor när det är dax att föda?" så i princip ja. Hinner man inte ringa själv ringer personalen på förlossningen efter den jourhavande gynekologen som står i min journal.
Lustgas slutade man med för många år sedan då man ansåg att det var farligt(?). Man överväger i dagsläget att återgå till att ha det som ett alternativ till smärtlindring under förlossningar. Vad mer som skiljer de båda länderna åt återstår att skriva om lite senare....
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Intressant rapport. Har inte hört talas om att vi här kollar av streptoccer. Enl en gammal studie så är ca 70% av sjukvårdspersonal friska bärare av streptokocker, vi är noga med att bara behandla bara de som har symtom, typ halsont med feber, sharlakansfeber, fula sårinfektioner. Det händer att små barn får impetigo och är det då en generell infektion så får de antibiotika förutom lokal behandling i form av tvättning med klorhexidin och borttagning av sårkrustor. Målet här är att minska antibiotikaanvändning för att på så sätt minska risken för ytterligare antibiotikaresistens. Antar att man lägger rutinmässiga lumbalblockader när det nu är så gott om gynekologer. Jag hade en idé om att jag inte skulle ha någon som helst smärtlindring vid min sista förlossning då jag hade idéer om att smärtan har en viktig funktion. Låg sen o höll i lustgasslangen som om det var en räddningslina, sen när krystvärkarna tog i skrek jag ut order om att få Petidin! Detta trots att jag visste att detta är andningsdeprimerande för barnet. Jag fick som jag ville o var pigg på den dosen Petidin i ca 3 år. Dan var så trött efter förlossningen att han inte orkade köra bilen, jag hög som jag var erbjöd mej att göra detta. Min idé var även att åka hem så fort som möjligt, så vi drog efter 5 tim. Ett tips i såna lägen är att ha en pigg partner, det hade inte jag....
SvaraRaderaEtt annat tips; njut av all bekvämlighet, ligg kvar så länge som möjligt. Varför inte ett glas champange efter jobbet (förlossningen)
Appropå smärtlindring- det hade jag behövt härom natten när jag blev biten i näsan av en mus! Kunde inte föreställa mej att det skulle göra så ont o inte hade jag nåt Petidin hemma.
Ser med stor förväntan fram emot nästa inlägg.
Kram från faster monika
Spännande med en inblick i den amerikanska mödravården. Jag ser med spänning fram emot slutspurten a la Amerika, och att få höra hur du upplevde den i förhållande hur det är i Sverige. Jag är övertygad att USAs sätt är minst lika bra som vårt, om inte bättre. I de flesta landsting i Sverige låter vi bebisarna bli både två och tre veckor över tiden i magen, och sen kommer de ut efter långdragna förlossningar en efter en och mår dåligt. Jag tror på igångsättningar v 40!
SvaraRaderaVad jag sett av GBS-mammor nu under mitt halvår som gästartist på Neonatal (som jag avslutade idag, snyft!) behandlas de med antibiotika i samband med förlossningen, och ibland även barnet efteråt. Däremot tror jag inte att provtagningen är obligatorisk, utan det verkar bara behandlas om man upptäcker infektionssymtom. Skulle ju ha kollat upp detta åt dig på jobbet inatt, men jag glömde bort det... i tanken hade jag redan gått på semester så huvudet var lite slött inatt!
Jag hurrar för din fasters förslag med Champagne för att fira efteråt - det är ju lika bra att passa på direkt medan man kan, för sen blir det ju att hålla igen ett tag!
Vi håller tummarna för att allt går snabbt och smidigt snart, och ser med spänning fram emot att höra mer!
Många semesterkramar från Sandra & Co.
Intressant rapport! Vet att min kusin fick antibiotika under förlossningen för att de misstänkte att hon hade GBS eftersom hon fick feber under förlossningen. Annars har jag inte hört så mycket om GBS, men den de verkar ju ha lite koll på det iaf.
SvaraRaderaTrots att jag inte känner några amerikanare är jag inte förvånad över att de gör gynundersökningar varje vecka från v35, kontroll och bekvämlighet känns verkligen så...american. Jag bad min barnmorska att undersöka mig sista veckan men nej, de gjorde de inte! Lite dumt tycker jag eftersom jag redan var öppen några centimeter den eftermiddagen.
Och ingen lustgas?!! Det var konstigt. Känns det inte lite psykiskt jobbigt att veta att den "räddaren i nöden" inte finns tillgänglig? Det skulle jag tycka :-S. Det var den enda smärtlindring jag kände att jag ville använda.
Väntar med spänning på fortsättning, många kramar!!