Äntligen har jag blivit faster, till en liten sessa. Det känns för första gången som man är långt hemifrån, när man ine bara kan sätta sig i bilen en halvtimma för att få se och lukta på underverket. Farbror J är stolt så han kan spricka!
Eventuellt har jag en liten svag dipp nu, jag och F har varit ovänner ett par gånger i veckan. J har varit i Korea en vecka så jag och tjejerna har varit ensamma. Det kan vara en orsak, trötthet en annan, eller är hon kanske understimulerad med att leka med kompisar. Hon är helt klart överstimulerad vad gäller att lära sig nya ord, så det gör henne förmodligen trött och lite frustrerad också. Vi försöker vara på lekplatsen så fort vi ser att det är några andra där. Igår träffade vi 2 tjejer och deras morfar. Jag och morfarn började prata och han var så imponerad över att jag kunde så bra engelska (det gjorde gott för det språkliga självförtroendet). Alla 4 tjejer började leka och lekte för sig själva riktigt länge. Filippa har hittills varit tyst när det varit andra barn omkring, men jag sa till henne att det är ok att prata svenska så det gjorde hon. Kändes som att hon bröt en liten barriär hon också.
Imorgon har vi födelsedagskalas, så nu håller jag och tjejerna på att testa ugnen igen. Vi gör en tårtbotten så då spelar det ju ingen roll om det inte blir någon färg. Det verkar dock göra susen med en bakplåt under, det verkar som om undervärmen letar sig runt plåten istället.
I helgen blir det kalas, outlet shopping och brunch i Chicago.
fredag 18 september 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Vi kommer någon gång för en brunch i Chicago... = ) PI
SvaraRaderaStort grattis till faster och farbror och ett extra grattis på födelsedagen i efterskott till gamla farbrorn. :)
SvaraRaderaKram Malin